Det är i städerna som vi vinner eller förlorar klimatkampen – Helsingfors sökte och presenterade lösningar vid Klimathögskolan

Klimatets framtid avgörs i städerna. Vid Klimathögskolan, som ordnades av staden den 4 september, var budskapet sällsynt tydligt. Evenemanget ingick i programmet för Helsinki Design Week.

Klimatfrågorna behandlades mångsidigt och ur olika perspektiv, då talarna fördjupade sig i miljövänlig stadsplanering och innovativa lösningar.

Borgmästare Jan Vapaavuori sade vid öppnandet av Klimathögskolan att Helsingfors har en ledande roll som ett exempel på hållbar utveckling. Staden har det ambitiösa åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035, och vem som helst kan i en öppen webbtjänst följa hur det framskrider.

– Helsingfors är också en plattform för innovativa uppfinningar, en plats där man kan testa olika möjligheter, påpekade Vapaavuori.

Han berättade också om stadens energiutmaning, tävlingen Helsinki Energy Challenge, där man söker konkreta lösningar för ren energi i Helsingfors. Vinnaren i tävlingen belönas med en miljon euro.

Helsingfors designchef Hanna Harris påminde om Helsinki Design Week, som pågick fram till den 13 september, och om att årets tema var tecken på engagemang, vilket samtidigt berättar om stadens engagemang för en hållbar stadsutveckling.

Harris och en annan av dagens huvudtalare, företagaren Yanling Duan från Helsingfors vänstad Peking, berättade också om designsamarbetet mellan Helsingfors och Peking. Diskussionerna om samarbetet fortsätter nästa år vid Beijing Design Week, då Helsingfors är festivalens temastad.

Mot världens bäst fungerande stad

Paneldiskussionen leddes av Irma Ylikangas, och deltagarna var Kalle Vaismaa, Hannamari Jaakkola, Alpo Tani och Maarit Kahila. Foto: Ilkka Ranta-aho

Under dagens paneldiskussion funderade man på vad som görs för att Helsingfors ska bli världens bäst fungerande stad.

Enligt stadens generalplaneplanerare Alpo Tani handlar en fungerande stad om hur staden ger folk möjlighet till ett gott vardagsliv och hur detta anpassas till planetens behov.

Han påpekade att funktionaliteten prövades under våren, under coronapandemins värsta månader.

– Staden försökte då snabbt anpassa sig till den nya situationen och hitta sätt att fortsätta med sin verksamhet. Man måste snabbt avgöra bland annat hur trygga aktiviteter kunde se ut och hur människor kunde träffa varandra på ett urbant men tryggt sätt.

Maarit Kahila, grundare av och vd för kartenkättjänsten Maptionnaire, berättade att funktionalitet har många dimensioner. Det man ofta tänker först på är mobilitet, alltså hur lätt man tar sig från en plats till en annan och hittar olika platser.

– Funktionalitet innebär dock även att staden känns trygg. Men funktionalitet är också digitalisering och transparens. Kommunikationen mellan beslutsfattarna och invånarna måste löpa och bidra till bättre beslut.

Vaisalas utvecklingsdirektör Hannamari Jaakkola var inne på samma linje som Kahila men ville också ta med luftkvaliteten – bra luft är som stadens rötter. När luftkvaliteten är bra kan vi enkelt exempelvis hoppa på cykeln utan att behöva fundera på om det finns mycket föroreningar i luften just då.

Professor Kalle Vaismaa från Tammerfors universitet lyfte fram kommunikationer och logistik i sin definition av funktionalitet.

– När det är lätt att ta sig fram flexibelt löper även logistiken och affärslivet bättre på ett mer allmänt plan. En välfungerande trafik är trygg och miljövänlig.

Vaismaa citerade en undersökning enligt vilken en förnyelse av trafiksystemen är en central del av byggandet av en hållbar stad.

Han anser att Helsingfors stadscyklar har varit en utmärkt trafiklösning under coronatiden, då cykling snabbt blivit mer populärt.

Irma Ylikangas, sakkunnig inom Helsinki Business Hub och ledare för paneldiskussionen, påminde om att staden också erbjuder öppna data i 3D, som samarbetspartner kan använda.

– Samarbetet i Helsingfors är bra. Vi har kunnat bearbeta innovationer tillsammans med staden, universitetet och Meteorologiska institutet, sade Jaakkola från Vaisala.

Kahila från Maptionnaire sade att Helsingfors en pionjär, och att andra aktörer har mycket att lära av hur staden samlar in och öppnar sina data.

Mycket görs redan nu!

Projektdirektör Laura Uuttu-Deschryvere berättade om Helsingfors energiutmaning, en tävling med målet att hitta nya lösningar för att på ett ekologiskt och ekonomiskt sätt ersätta stenkol vid uppvärmning. Foto: Ilkka Ranta-aho

Seminariet bjöd på många exempel på hållbar stadsplanering. Projektdirektör Laura Uuttu-Deschryvere berättade bland annat om tidtabellen för utmaningstävlingen Helsinki Energy Challenge: man kan anmäla sig fram till slutet av september.

– Finalisterna utses i november och vinnaren i mars. Till kriterierna i tävlingen hör bland annat klimateffekterna, kostnaderna, effekterna på naturresurser och tillförlitligheten.

Verkställande direktör Tiina Kähö på Smart & Clean berättade om stiftelsens unika nätverk, där kommunerna i huvudstadsregionen samt näringslivet, forskningsinstitutioner och staten tillsammans försöker lösa klimatfrågorna.

Ett exempel på stiftelsens konkreta arbete är främjandet av plaståtervinning.

– För närvarande återvinns bara sex procent av den jungfruliga plasten, fast vi har potential för 67 procent.

Specialplanerare Tapani Nevanpää från staden berättade om de 5G-nätverk som används i Böle. Syftet med försöken är att samla in erfarenheter av hur en smart stad och ett smart köpcentrum kan vara en plattform för nya innovationer.

Genom försöken i Böle får man kunskap om exempelvis rusningstider, folkströmmar, luftkvalitet och cykeltrafik. Utöver staden och köpcentret deltar Telia och YIT.

– Fler företag ryms ännu med, sade Nevanpää.

Programdirektör Kerkko Vanhanen berättade att klimatneutralitet är centralt även i Forum Virium Helsinkis arbete. Forum Virium Helsinki är ett bolag inom Helsingfors stadskoncern, som utvecklar nya digitala tjänster tillsammans med sina samarbetspartner.

Bolaget har många olika miljöprojekt och utredningar på gång i Fiskehamnen och på Busholmen. Det har exempelvis engagerat företag i ett intensivare samarbete med stadsplanerarna och ordnat möjligheter till pilotprojekt för företag.

– En av våra nya utmaningar är att öka andelen trä i byggandet.