Siirry sisältöön

Centrumbiblioteket Ode

Centrumbiblioteket Ode är Helsingfors mest omfattande designprojekt, där lyckad servicedesign kombineras med modern finländsk arkitektur.

Helsingfors centrumbibliotek Ode är stadsbornas älskade mötesplats, vars arkitektur och tjänsternas design har även fått mycket internationell uppmärksamhet.

Bakom populariteten ligger en tio års omfattande designprocess, där olika designtekniker utnyttjades mångsidigt. Både bibliotekets tjänster och dess lokaler designades tillsammans med stadsborna i flera olika skeden.

Allas gemensamma vardagsrum blev till tillsammans med användarna

Odets historia började 1998, då den dåtida kulturministern Claes Andersson föreslog att man skulle bygga ett nytt City-bibliotek i Helsingfors centrum. Konkret startade beredningen av projektet 2008, då staden publicerade utredningen den hade låtit göra, Centrumbiblioteket – Metropolens pulserande hjärta.

Från första början ville man att det nya biblioteket skulle bli ett framtidens bibliotek och en öppen mötesplats för alla.

Konceptet för biblioteket blev till från användarnas utgångspunkter och med designens metoder.

Biblioteksanvändarnas och den stora publikens tankar och önskemål gällande det nya biblioteket samlades in bland annat med hjälp av Drömmarnas träd. Drömmarnas träd samlade in över 2 000 drömmar om biblioteket.

Bibliotekets anställda gick till öppna stadslokaler för att möta stadsborna, av vilka många inte var biblioteksanvändare. Spontana möten mellan stadsbor arrangerades även som en del av programmet för Helsingfors designhuvudstadsår 2012 (World Design Capital Helsinki 2012).

Fillarikirjasto. Kuva: Jussi Hellsten
Bibliotek åkte ut att träffa stadsborna till exempel på cykel. Bild: Jussi Hellsten.

Idéverkstäder

Vid sidan om att aktivera medborgarna samlades experterna och samarbetspartnerna till verkstäder och påverkarnätverksevenemang för att komma upp med idéer om sina egna funktioner i centrumbiblioteket. Deltagarna var bland annat Nationella audiovisuella institutet KAVI (före detta Filmarkivet), vars filmteaterverksamhet har flyttats till Odet, och stadens barnomsorgstjänster, som håller lekparken Loru i Odet.

På hösten 2014 grundades utvecklargemenskapen Centrumbibliotekets vänner, dit man sökte stadsbor från olika håll i Helsingfors. Ett flöde av ansökningar kom in. Utvecklargemenskapen har sedermera delats in enligt teman till biblioteksstammar som träffar regelbundet för att tänka på hur bibliotekets verksamhet ska utvecklas.

Den deltagande budgeteringens rötter i biblioteket

Planeringen av Centrumbiblioteket stöddes av försöket med deltagande budgetering 2012. Försöket inledde användningen av deltagande budgetering i Helsingfors stad. Den har senare blivit en etablerad praxis i staden.

Stadsborna uppmuntrades att föreslå hur stadsbiblioteket borde använda 100 000 euro av bibliotekets budget. Fyra av förslagen valdes till att bearbetas i verkstäder som var öppna för alla så de kunde genomföras som projekt: Sagofödelsedagsfester, Stadsverkstad, Lugnvattnet – det tysta rummet samt författarmöten.

Alla fyra projekt fungerade som försök och förebilder i planeringen av Odet, och idéerna för dem har genomförts på ett eller annat sätt även i Odets tjänster

Satusynttärit Kallion kirjastossa. Kuva: Satu Haavisto
Sagofödelsedagsfester var ett av stadsbornas förslag för ny verksamhet på biblioteket. Bild: Satu Haavisto

Planering tillsammans med yrkespersoner inom design

När man övergick från drömmar till genomförande vid planeringen av bibliotekstjänsterna, kom servicedesignbyråer med i planeringsarbetet.

  • Servicedesignbyrån Hellon byggde Odets servicestigbeskrivning över alla skeden i besökarnas verksamhet.
  • Palmu kom med idéer för en fungerande entréhallhelhet och vistelseområden. Byrån byggde en ”kanalövergripande kundupplevelse”, där kundupplevelsen alltid är densamma oberoende av hur eller genom vilken kanal kunden använder Odets tjänster.
  • Muotohiomo fokuserade på att producera en enhetlig helhet av tjänster för barnen och familjerna.

Deltagande planering bildade grunden för arkitekturtävlingen

Beredningen av arkitekturtävlingen för Odet startade 2011. Metropolens pulserande hjärta-tävlingen genomfördes som öppen, internationell arkitekturtävling som en del av programmet för Helsingfors designhuvudstadsår 2012.

I tävlingsnämndens arbete och val av tävlingskriterierna togs med även önskemålen för det nya biblioteket som hade samlats in från stadsbornas drömmar: lugn och ro, tjänster för barnfamiljer, att kunna lära sig från andra och göra själv, evenemang och det digitala.

Målet med tävlingen var att hitta en hållbar planeringslösning av hög kvalitet som även skulle passa stadsmässigt in i Tölövikens kvartershelhet.

Arkitekturtävlingen för centrumbiblioteket fick till och med 544 förslag från olika håll i världen. Tävlingsarbetena visades i en publikutställning där besökarna fick ge hjärtan till de arbeten de tyckte var bästa. Sex förslag valdes till tävlingens andra runda, och de bedömdes och tycktes om av publiken i stadens anslagstavlor.

Tävlingen vanns av den helsingforsbaserade ALA-arkitektbyråns tävlingsarbete Käännös (Vändning). Käännös var även en av publikens favoriter, och där kombineras alla stadsbornas huvudsakliga önskemål.

Helsingfors stadsfullmäktige godkände projektplanen för centrumbiblioteket i januari 2015, och biblioteket började byggas senare samma år. Centrumbiblioteket Ode öppnade för allmänheten den 5 december 2018.

100-årsgåva till det självständiga Finland

Biblioteksväsendet är grunden för Finlands utbildning och inlärning. Dit har alla fritt tillträde. Biblioteken främjar läsning, läskunnighet och jämlik tillgång till information, jämlikhet, ordfrihet och aktivt medborgarskap.

Centrumbiblioteket var ett av signaturprojekten för Finlands självständighets 100-årsjubileum, och statsfinansieringen för det var en del av jubileumsårets finansiering. 

Som ett Finlands självständighets jubileumsårsprojekt har Odet en riksomfattande roll i att utveckla Finlands biblioteksväsende.

Placeringen av Odet på Medborgartorget, mittemot Riksdagshuset, symboliserar bibliotekets ställning som stadsbornas språkrör. Odets tjänster har planerats så att de stödjer aktivt deltagande av stadsborna och möjliggör möten och att göra tillsammans.

Odet lever med användarnas föränderliga behov

Biblioteken lever i tiden, och Odet är en föregångare i förändringen som kombinerar det traditionella och det nya.

”Byggnaden blev färdig i december 2018, men Odet självt är aldrig färdigt. Vi utvecklar bibliotekstjänsterna ständigt och alltid tillsammans med kunderna”, betonar Odets ledare Anna-Maria Soininvaara.

I Odet arbetar man till exempel i självstyrande team, som lätt kan reagera på förändrande omständigheter och kundernas behov. Till arbetssätten hör även samutveckling av tjänster.

Odets popularitet översteg alla förväntningar

Odets enorma popularitet berättar om lyckad design. Under sitt första verksamhetsår hade Odet sammanlagt 3,1 miljoner besökare, vilket högt översteg målen. Odet har även ökat de andra bibliotekens popularitet, och 2019 ökade alla Helsingfors biblioteks sammanlagda besökarantal till rekordhöga 9 miljoner.

Centrumbiblioteket Ode har även dragit internationell uppmärksamhet till Helsingfors och design. 2019 valdes Odet till världens bästa nya allmänna bibliotek (Public Library of the Year). 2020 vann Odet Project of Influence-priset, som beviljas till ett projekt som betydligt påverkar kulturarvsbranschens framtid, utvecklar branschen och utgör ett exempel för andra aktörer.

Odets arkitektur har uppmärksammats bland annat med Detail Prize 2020-huvudpriset, som delas ut till byggnader vars planeringskoncept är i sin egen särklass och vars detaljer är väl planerade, framåtseende och tekniskt innovativa.

Ursprunglig text: Johanna Lemola
Bilder: Kuvatoimisto Kuvio Oy, Jussi Hellsten, Satu Haavisto, Tuomas Uusheimo, Aleksi Poutanen, Mika Ruusunen, Ants Vahter, Andrey Shadri

Odet har ökat bibliotekens popularitet (2019)

3,1 miljoner

besökare i Odet

+ 40 %

besökare i bibliotek

47 000

nya bibliotekskort

+ 9 %

biblioteksbesök i hela Finland

Asiasanat

arkkitehtuuri- ja designmuseo