Helsingfors stad har cirka 70 lekparker som erbjuder ledd, öppen och gratis verksamhet för barnfamiljer och barn i skolåldern. Lekparkerna är populära mötesplatser och deras verksamhet stärker gemenskapsandan i områdena och familjernas anknytning till sina bostadsområden.
Lekparkerna är Helsingfors specialitet: likadan verksamhet finns inte någon annanstans i Finland, åtminstone inte på hela stadens skala.
I Helsingfors har lekparksverksamhet funnits redan i drygt 100 år och som åretruntverksamhet har den erbjudits för stadsborna sedan 1951.
I lekparkerna kombineras tjänster från stadens olika sektorer: fostrans- och utbildningssektorn ansvarar för verksamheten och lokalerna i parkerna och stadsmiljösektorn sköter planering, underhållet av parkområdena och lekredskapens säkerhet.
Lekparkerna bygger en jämlik och välmående stad
Projektet för lekparksdesign startade 2020 som en del av ett projekt som stärkte invandrarfamiljernas integration. I Tammerfors universitets undersökning MAMANET (på finska) identifierades att personer som kommer från andra kulturer inte nödvändigtvis kunde skilja mellan lekparkerna och daghemsgårdarna och att verksamheten på vardagsförmiddagar i vissa områden inte nådde invandrargrupper på grund av olika vardagsrytmer.
Familjer med invandrarbakgrund använde inte lekparkerna i samma utsträckning som familjer med finländsk bakgrund och gick därmed miste om möjligheter att delta i verksamheten som skulle främja integrationen och barnfamiljernas välbefinnande.
Helsingfors behöver goda och funktionella lekparker som en attraktionsfaktor i synnerhet i områden med kompletteringsbyggande, där stadsmiljön utvecklas även på andra sätt och där man balanserar bostadsstrukturen i stadsdelarna.
Till designprojektet valdes fem pilotlekparker på stadsförnyelseområden i Gårdsbacka, Gamlas, Malmgård och Mellungsbacka.
Från insamling av användarförståelse till samutvecklingsverkstäder
Designbyrån Pentagon Design blev stadens partner i projektet för lekparksdesign. Man ville använda design som verktyg för att öka lekparkernas tillgänglighet, välkändhet och attraktionskraft i en process där man involverade kommuninvånarna och personalen och för att ta fram idéer för utvecklingen av lekparkstjänsterna och den fysiska miljön. En option var också att produktifiera den fysiska lösningen som ökar lekparkernas välkändhet.
Projektet inleddes med intervjuer och observationer i pilotlekparkerna. Dessa kompletterades genom att samla in användarförståelse med webbenkäten Säg din åsikt. Enkäten besvarades av 558 stadsinvånare.
Redan från början var det viktigt att projektet även nådde potentiella parkanvändare och familjer med invandrarbakgrund. De nåddes till exempel via organisationer och intressentgrupper.
Redan i de inledande diskussionerna framgick att utmaningen är mer invecklad än vad man trodde: Inte heller personer med finländsk bakgrund känner till lekparkerna och tjänsterna i dem så väl som man tror, kommunikationen är inte alltid tillgänglig eller begriplig och användarna identifierar inte lekparkerna i stadsmiljön. Utifrån utredningen konkretiserades utmaningen till lekparkernas tillgänglighet och attraktionskraft ur olika invånargruppers perspektiv. Man ville i synnerhet främja integrationen av familjer med invandrarbakgrund och den jämlika stadsutvecklingen i större skala genom att utveckla lekparkerna
Designprojektets mål
- Utveckla lekparkerna till en service som lockar alla familjer och ökar välbefinnandet.
- Göra lekparkerna till igenkännliga och attraktiva platser i stadsmiljön.
- Främja möten mellan olika befolkningsgrupper och anknytningen till bostadsområdet samt integrationen av familjer med invandrarbakgrund.
- Minska segregationen mellan områden och öka stadsförnyelseområdenas attraktionskraft för alla barnfamiljer.
Efter att ha specificerat utmaningen gick man vidare till att formulera planeringsanvisningar och skapa en konceptuell helhet tillsammans med användare och lekplatsledare i verkstäder. Lekparksanvändarnas kundstig utformades och samtidigt definierades de faktorer som gör en lekplats attraktiv.
Delfaktorer i en attraktiv lekpark
- Kommunikation som når målgrupperna och tilltalar dem
- Lättillgänglig och lockande lekparksmiljö
- Trygg, trivsam och ren lekgård
- Särpräglande, aktiverande och högklassiga temalekparker
- Aktuell och åtkomlig information i lekparksmiljön
- Trivsamma lokaler som också kan användas självständigt
- Lågtröskelverksamhet som beaktar olika kundbehov
- Varm och yrkeskunnig personal och handledning
- Tillgängliga partnernätverk och familjetjänster
- Välkomnande, delaktiggörande och mångformig gemenskap
Lekparkernas kommunikation som utvecklingsobjekt
Kommunikationen fick en nyckelroll i utvecklingen av lekparkernas tillgänglighet. Lekparkerna bör framträda som en enhetlig service för stadsinvånarna såväl i stadsmiljöns lösningar och växelverkan med personalen som i olika lekparkers digitala kanaler.
Följande utvecklingsåtgärder identifierades för att utveckla kommunikationen:
- Främja kommunikationens flerspråkighet och tydlighet.
- Skapa klarhet i kommunikationskanalernas roll.
- Öka kommunikationens kvalitet och attraktionskraft.
- Främja informationens tillgänglighet och kommunikationens räckvidd i flera kanaler.
- Utbilda personalen i att skapa tillgänglig kommunikation i lekparkernas vardag och i möten med stadsinvånarna.
Lekparkerna blir lockande och välkända mötesplatser för barnfamiljer
Designprojektets slutresultat var en lösningshelhet för utvecklingen av lekparkernas tjänster, kommunikation och servicemiljöer, inomhus- och utomhuslokaler samt olika kommunikationskanaler och skyltar.
Den tillgängliga och lockande kommunikationsguiden förtydligar rollerna för de olika kommunikationskanalerna och uppmuntrar personalen till högklassig och tillgänglig kommunikation.
Anvisningen för planeringen av attraktiva lekparker (pdf, på finska) är i synnerhet avsedd för stadens sektorer för kundorienterad utveckling av lekparksmiljöerna och -verksamheten samt som stöd för samarbetet mellan sektorer.
För lekparkerna planerades fönstermeddelanden i enlighet med Helsingfors stads grafiska profil, så att användarna lätt identifierar lekparken som en lekpark och hittar den i stadsmiljön. Fönstermeddelandena förbättrar informationen om lekparkernas funktioner på ett begripligt och lockande sätt även ur perspektivet för barn och användare som talar olika språk.
Som symbol för lekparkerna i Helsingfors skapades en egen lekparksikon som används bland annat i mobilapplikationen Leikkipuistot Helsinki och i stadsmiljösektorns kommunikation.
Samutvecklingens resultat var ett hoppstenelement på lekparksgården, där varje hoppsten har en välkomstfras på olika språk. Elementet förbättrar lekparkernas igenkänningsfaktor och attraktionskraft samt fungerar som ett verktyg för flerspråkig kommunikation.
När designprojektet avslutades ordnade formgivarna två virtuella verkstäder som var riktade till pilotlekparkernas personal. Verkstäderna och arbetsmallarna hjälpte personalen att implementera projektets lärdomar i lekparkerna och därmed genomföra mer invånarorienterad och enhetlig kommunikation som en del av lekparkernas dagliga verksamhet.
Designern som stadsinvånarens ögon
Projektet för lekparksutvecklingen visade hur designmetoderna breddade det ursprungliga perspektivet och lyfte fram stadsinvånarnas olika perspektiv för dem som planerar tjänsterna. Med hjälp av designen säkerställde man att man verkligen lyssnat på alla grupper.
Den utomstående designbyrån var en neutral aktör som förde samman de olika parterna i projektet. Designbyrån förfogar över metoder som kan utnyttjas vid insamlingen av användarförståelse och vid skapandet av fungerande lösningar ur olika perspektiv.
Med hjälp av design synliggörs den insamlade förståelsen och skapas lösningar som förbättrar stadsinvånarnas upplevelse.
Användningen av design i projektet för lekparksutveckling stärkte även samarbetet mellan stadens olika sektorer. Det lärde samtidigt nya verksamhetssätt för staden och förstärkte uppfattningen av att saker kan och är värda att göras tillsammans.
Projektet för lekparksdesign har nominerats i serien Tjänster i Grafias tävling Vuoden huiput 2021 (Årets bästa).
Bilder: Jussi Hellsten, Pentagon Design, Jefunne Gimpel, Maarit Mustonen, Kaisa Kuusniemi