Päivi Raivio, december 2022
Blomstrande offentliga platser är nyckeln till en socialt hållbar och beboelig stad. En viktig uppgift för stadsplanerare och utformare är att skapa och upprätthålla populära och meningsfulla platser när städerna blir alltmer tätare. Detta sker bäst genom att utnyttja platsernas potential genom samarbete med samhället.
Principerna och metoderna för gemensamt platsskapande, placemaking, är i kärnan av det vi gör; utformningen av Parkly-modulerna får sin inspiration från många års erfarenhet av gemensamt platsskapande och idéer från RaivioBumann-projekt. Tack vare aktörer som Project for Public Spaces och Placemaking Europe är gemensamt platsskapande på väg att bli en världsomfattande rörelse som bidrar till att utveckla stadsområden och stadsdelar på ett socialt hållbart sätt med fokus på offentliga platser. Vi är stolta över att vara föregångare i utvecklingen av en offentlig modell för gemensamt platsskapande här i Helsingfors.
I somras ledde vi ett projekt för gemensamt platsskapande på Övre Malms torg i stadsdelen Malm i nordöstra Helsingfors. Projektet inleddes sommaren 2021 med ett mindre stadsrumsförsök för Helsingfors stads innovationsföretag Forum Virium. Resultaten av försöket, och i synnerhet hur projektet påvisade den potential som gemensamt platsskapande har i stadsutvecklingen, ledde till en fortsättning av projektet. I år utvidgades projektet och aktiviteterna utökades inom det. Det har fortsatt att vara en plattform för interaktion mellan lokala gemenskaper och stadsplanerare. Vi har också utökat samarbetet med lokala intressegrupper, såsom Helsingfors stadsteaters stödverksamhet, lokala föreningar och småföretag, för att skapa sätt för att aktivera platsen tillsammans.
Vi samarbetar direkt med Helsingfors stadsmiljösektor som arbetar med att styra den framtida utvecklingen av Malm. Malm är en av Helsingfors stadsdelar som ska genomgå ett stadsförnyelseprojekt under de kommande åren. Åtagandet av projektledaren Kimmo Kuisma, som leder förnyelsen av stadsdelen Malm, har varit avgörande för att säkerställa integrationen av processen för gemensamt platsskapande i stadsplaneringen och för att säkerställa finansieringen av projektet för gemensamt platsskapande.
De kommande förändringarna i befolkningen, bostäderna, tjänsterna och gatubilderna kräver skötsel och ny planering av befintliga offentliga platser tillsammans med gemenskaperna omkring dem. Salla Ahokas, projektledare för gemensamt platsskapande vid Helsingfors stad, understryker betydelsen av detta partnerskap när det gäller att ändra processen för utformande av våra stadsdelar.
“Ur perspektivet för stadsplanering är gemensamt platsskapande ett användbart verktyg för att möjliggöra en samarbetsbaserad förändring när verktyget används vid rätt tidpunkt. Många centrala offentliga miljöer i stadsförnyelseområdena i Helsingfors behöver renoveras, vilket ger ett bra tillfälle att fundera över den framtida potentialen för dessa miljöer tillsammans med deras användare. Genom att testa olika lösningar till utformning och aktivera miljöer med gemenskapsevenemang innan det sker mer bestående förändringar får vi möjlighet att samla in nyttig information om miljön och komma på nya idéer. Jag tror att detta tillvägagångssätt inte bara leder till bättre slutlösningar utan också till nya lokala synergier som kommer att upprätthålla dessa platser som livskraftiga och meningsfulla lokala miljöer”, säger Ahokas.
Arbete mot ”vår stad”
Gemensamt platsskapande fokuserar på lokala gemenskapers behov, idéer och kulturer, vilket i idealfallet åstadkommer både nerifrån och upp- och uppifrån och ner-processer I Malm sammanför projektet stadslett och personlett gemensamt platsskapande på ett sätt som gynnar projektets övergripande mål. Processerna är parallella på ett sätt som stärker delaktighet, aktivering och ägarskap av torgområdet.
Som Hans Karssenberg, styrelseledamot i Placemaking Europe och partner i STIPO, sade i sitt öppningstal vid konferensen Placemaking Week Europe 2022: både nerifrån och upp- och uppifrån och ner-metoder behövs. Som expert på gemensamt platsskapande understryker Karssenberg den koppling som människor kan ha till platser och hur man skapar möjligheter att fördjupa denna koppling.
”För att förvandla funktionella utrymmen till platser som vi älskar och som utgör det verkliga hjärtat för gemenskapen – en plats för socialt umgänge – behövs att gemenskapen själv skapar saker tillsammans. Om människorna omkring en plats tar den till sig och gör den till sin egen, ägnar den kärlek och anordnar aktiviteter, så får den livskraft. Regeringen behövs för att stödja detta samt observera och lära sig hur den kan underlätta detta genom planeringen och ledningen. Regeringen kan satsa långsiktigt utifrån människornas drömmar och den lokala kulturen. I denna process behöver vi både information från de lokala människorna om vad som händer på platsen, men också yrkeskunskap om hur man utformar klimatvänliga, inkluderande och högkvalitativa offentliga miljöer.”
En framgångsrik process för gemensamt platsskapande omfattar i huvudsak äkta och långvarig interaktion med lokala intressegrupper. För planerare och främjare innebär detta att förbinda sig till att tillbringa tillräckligt mycket tid i den lokala miljön för att möjliggöra verkligt deltagande, även spontant. Projektet i Malm har inneburit olika former av deltagande för att bilda en genomgripande överblick över lokala frågor, platsens dynamik och gemenskapen. Vi har genomfört verkstäder, enkäter, korta intervjuer och observationer med särskilt fokus på barn och unga för att säkerställa att det förnyade torget är en vänlig plats för alla åldersgrupper. Under Malms torgdag i augusti 2022 närvarade planerarna på torget för att samtala med områdets invånare.
Huvudsyftet med projektet är att samla in kunskap och vidga vår uppfattning av ett livskraftigt torg samt engagera gemenskapen i processen – samtidigt som vi redan gör några förbättringar och testar dem. Parklys fickparker (Parkly pocket parks) medför mer grönska och sittplatser för att utöka vistelsen och fria sammankomster. Många invånare i området vill också ha fler aktiviteter på torget, idéarbetet är igång: förutom traditionella torgstånd kan fler evenemang anordnas på torget, till exempel pop-up-aktiviteter, öppna loppmarknader och kulturevenemang. Allt detta ökar antalet besökare och deras mångfald samt stöder lokala företag.
Arbetet har genererat mycket positiva resultat och viktig information för planeringen av torget. Det allra viktigaste är att de synliga åtgärderna under projektet utgör en plattform för interaktion och ökar deltagandet, eftersom vetskapen om förändringen och att man lär sig om framtida förändringar skapar fler möjligheter för nerifrån och upp-åtgärder.
Mätbar förändring
Helsingfors stad menar allvar med sina åtaganden för gemensamt platsskapande. Stadsstrategin förutsätter att man förbättrar offentliga miljöer och stadsupplevelsen för att skapa en starkare lokal identitet inom olika områden.
Projektet för gemensamt platsskapande i Malm är en del av ett större initiativ som leds av planeringschefen Hanna Harris. Syftet med initiativet är att skapa en modell för gemensamt platsskapande för Helsingfors stad. Syftet är att se hur och när staden bäst kan möjliggöra eller vara en del av det gemensamma skapandet av centrala offentliga miljöer. I våras anslöt sig Helsingfors stad också till nätverket Placemaking Europe för att lära sig och dela med sig av erfarenheter till andra städer som vill bli bättre på att stödja gemensamt platsskapande.
“För att bygga bättre städer måste vi också kunna göra försök. I bästa fall tillför försöken ovärderliga data till långsiktiga utformningsprocesser samtidigt som de ger en bättre vardagsupplevelse av staden. För att också kunna göra försök måste stadens ledning själv kunna förändra sig och skapa kreativt samarbete inifrån”, säger Harris.
För att kunna arbeta strategiskt har projektet för gemensamt platsskapande i Malm använts som ett tillfälle för att studera effekterna av gemensamt platsskapande genom att samla in data. Data hjälper till vid beslutsfattande och planering av relevanta försök för olika miljöer. Demografiska data kan till exempel vara en utgångspunkt: hur kan vi skapa offentliga miljöer som lockar det stora antalet familjer inom området?
I Malms projekt har vår tidigare partner Forum Virium fortsatt att testa olika modeller för datainsamling för att bilda en uppfattning av vilka metoder och mål som är mest relevanta. CHAOS har analyserat data om besökare på torget, och till exempel var Malms torgdag enligt mätningen sommarens livligaste dag på torget.
Stadsforsknings- och innovationsföretaget SpinUnit genomförde också forskning om projektet för gemensamt platsskapande och upptäckte några intressanta resultat:
“Att placera element av den biologiska mångfalden i den offentliga miljön ger det naturliga livet nya möjligheter att omorganisera sig och återfå livskraften Detta främjar holistiskt välbefinnande, från hälsofördelarna med överföringen av den biologiska mångfalden till förbättrad psykisk hälsa. I vår studie av Övre Malms torg bevittnade vi hur också småskaliga ingrepp kan öka kontakten mellan människorna och naturen och dra nytta av dess återställande kraft. Genom att stärka naturen stärker vi också samhället”, resonerar Damiano Cerrone från SpinUnit.
Hans observationer understryker vidare att småskaliga åtgärder verkligen kan vara ändamålsenliga och skapa synliga tecken på den storskaliga förändring vi behöver och efter vilken vi strävar i våra städer.
Ett steg i taget för att liva upp stadsdelarna
Torg och offentliga skvärer är i allmänhet centrala platser för människor att träffas, träffa andra och njuta av stadslivet. Det har varit underbart att se hur projektet växer organiskt allt efter som det framskrider: människorna känner till betydelsen av gemensamt platsskapande bättre: Torgdagen har en stor potential att bli ett regelbundet, gemenskapslett evenemang; alltfler barn syns på torget; vandalism har knappt förekommit, om alls, vilket bygger upp förtroende och en positiv känsla av ägarskap; mer grönska har lockat både människor och pollengivare att besöka torget – och ännu mer. Detta är en pågående process som bidrar till att skapa element för lokal identitet för det framtida torget.
Det är verkligen spännande för oss att vara en del av denna process eftersom detta projekt och stadsförnyelseprojektet är i linje med varandra, och det finns en möjlighet att fortsätta processen för gemensamt platsskapande på olika sätt hela vägen till renoveringen av det nya torget. Det allra viktigaste är att planerarna är engagerade i stadsförsök och i den platsledda information som denna process producerar. Vi arbetar tillsammans med stadsplanerarna och stadens tjänstemän för att förhoppningsvis åstadkomma en systemisk förändring i hur vi arbetar, utformar och lever i våra offentliga miljöer. Som Salla Ahokas säger:
”När vi testar tillvägagångssätt för gemensamt platsskapande genom olika pilotprojekt, så börjar vi se gemensamt platsskapande som ett vanligt planerings- och utformningsverktyg för att tillsammans skapa utmärkta offentliga miljöer i Helsingfors.”
Besök det soliga evenemanget Torgdagen genom att titta på denna korta video.
Projektteam:
Päivi Raivio, projektledare, stadsplanerare, främjare
Jalmari Sarla, stadsplanerare, forskare, främjare
Salla Ahokas, projektledare, Helsingfors stad
 |
Päivi Raivio är formgivare från Helsingfors som har under sin karriär engagerat sig för att skapa bättre offentliga miljöer. Raivio är särskild känd för delaktiggörande placemakingprojekt och stadsrumsförsök. Sedan 2015 har Raivio arbetat tillsammans med Daniel Bumann i designbyrån RaivioBumann. Duon har bland annat skapat modulmöbeln Parkly som planerats för att liva upp stadsrummen. Raivio är också känd internationellt och hon är med i nätverket Placemaking Europe. År 2022 belönades Raivio med Helsingfors stads och Helsinki Design Weeks gemensamma pris Helsinki Design Award. |
Bilder: RaivioBumann, Vesa Laitinen, Iiris Sjöblad